Bondgårdar i Sverige

Bondgårdar i Sverige

I Sverige fanns år 2016 ca 62 900 bondgårdar, vilket är en sänkning jämfört med de närmare 70 000 som fanns år 2005 och 90 488 år 1996. Lite mer än hälften av dagens gårdar har djur som grisar, kor och får, resten enbart växtodling. Ungefär 8 % av Sveriges landareal är jordbruksmark, det vill säga åker- eller betesmark. Den stora minskningen av bondgårdar i landet beror bland annat mycket på den ökande konkurrensen, en bondgård är betydligt effektivare idag än den till exempel var på 1800-talet.

Olika typer av bondgårdar

Det finns idag olika typer av bondgårdar i Sverige, och alla bondgårdar bedriver inte enbart växtodling eller uppfödning av djur. Det finns även andra verksamheter som bedrivs på gårdarna, så som ridskolor, gårdsbutiker, energiproduktion och hantverk. Idag finns det gårdar som enbart odlar vissa typer av grödor, till exempel raps, vete och korn, eller har en typ av djur – till exempel enbart grisar eller kor. Det finns även gårdar som kombinerar grödor med djur.

Bondgårdarna ser något olika ut beroende på vart i Sverige de är belägna, då olika verksamheter passar bäst i olika delar av landet. I Sydsverige är vegetationsperioden 8 månader lång och den delen av landet gör sig speciellt bra för att odla till exempel vete, korn, sockerbetor, potatis, ärtor och andra grönsaker. I Skåne och södra Halland är det vanligt med svinuppfödning, på Gotland och Öland däremot är får, fjäderfä och mjölkkor vanligare. I Mellansverige är perioden kortare, 6 månader, men här är det vanligast att man ägnar sig mer åt odling än åt boskapsskötsel. Vallväxter, potatis, korn och vinbär är exempel på odlingar.

Svenska bondgårdars nytta

Idag används många olika typer av maskiner som hjälp i jordbruket. Det finns exempelvis skördetröskor till hjälp i skördetider, bevattningssystem, traktorer för att flytta saker och maskiner som automatiskt mjölkar korna. Detta är ett stort steg jämfört med tidigare århundradens jordbruk, där allting skedde för hand och var enormt slitsamt. Denna utveckling har gjort att det idag kan produceras mycket mer under betydligt kortare tid och har alltså bidragit till en minskning av antalet bondgårdar som behövs.

Att det finns bondgårdar i Sverige är, trots den delen negativ miljöpåverkan som de även medför, någonting positivt. Det är exempelvis bättre för miljön med så mycket närproducerade grödor som möjligt, som alltså inte färdats allt för långa sträckor. Samma sak gäller såklart uppfödningen av djur, där de flesta svenska djur även har det lite bättre än de kanske hade haft det någon annanstans. Det svenska jordbruket är, om än inte optimalt, bland de bästa i världen ur en miljö- och djurskyddssynpunkt.

Odling utan konstgjorda ämnen

Kort om svenska bondgårdar

Antalet svenska bondgårdar minskar, bland annat på grund av den konkurrens som finns inom området. De bondgårdar som finns ser ut på lite olika sätt, där gårdarna kan vara inriktade mot enbart odling av vissa grödor, uppfödning av en viss typ av djur eller en kombination av båda. Andra verksamheter som ridskolor och gårdsbutiker förekommer också på gårdarna. Det svenska jordbruket är bland det bästa i världen, även om ingenting är helt optimalt, och våra svenska bondgårdar är ett positivt inslag i näringsverksamheten.